Natten till söndag
Ligger och lyssnar på musik som alltid när jag bloggar nu för tiden. Jag tänker på allt det där som var förut. Han som jag fortfarande inte kommit över helt, han som fortfarande får mig att bli lite knäsvag, han som jag älskar så otroligt mycket, min första riktiga kärlek. Jag saknar han & ibland känner jag att jag fortfarande behöver han. Han har huggit mig i ryggen så många gånger. Han har fått mig känna mig så trasig och har rivit upp så många gamla sår. Men fast allt detta, så får han mig på något konstigt sätt att le. Jag blir glad när jag hör hans namn & vill bara vara nära han. Men jag vet att han har gått vidare. Och jag måste försöka bara släppa honom. Glömma. Det är så jävla svårt. Nästan exakt 1 år sedan jag lärde känna honom. Allt har gått så fort. Nu pratar vi inte ens med varandra. Jag får ont i magen och vill bara börja gråta. Han var det bästa jag visste och så mycket som jag ställt upp för han har jag aldrig ställt upp för någon. Så många tårar jag fallit för någon har jag aldrig fällt för någon annan. Han har fått mig skratta och känna mig bra. Han har fått mig att känna mig speciell. Han har gjort så att jag känner mig hel men samtidigt så himla trasig. Allt är bara konstigt. Jag vill bara spola tillbaka tiden. En liten bit iallafall. Jag vill bara göra allt rätt och få han tillbaka. Till mig. Jag älskar han. Så otroligt mycket.
Annars mår jag hyfsat. Igår blev en bra kväll & natt. Den slutade lite halv konstigt men det gör inget. Var med massa fina vänner & mådde bra. Idag har jag varit seg, mått illa & inte känt mig så fräsch, så jag stannade hemma idag. Kollade på film med familjen & myste. Skulle gått ut idag egentligen men jag tror det blir imorgon ist. Vi har studiedag på måndag så då kan jag lila gärna dra ut imorgon. Hoppas eran kväll varit & är bra. Puss på er!
